Den 17 april hade vi på Tidningskungen en tävling tillsammans med Rabble där man kunde vinna presentkort värde 299 kr hos oss. Nu är tävlingen avslutad och vinnare har korats. De fem lyckliga vinnarna av presentkort är Kenneth, Malin, Johan, Madelene och Erik! Stort grattis till alla vinnare! Hoppas att ni alla får en mysig stund med er favorittidning på er favoritplats.

Tävlingsreglerna var enkla. För att delta i tävlingen mailade man bara in en kort motivering till Rabble hur och vart man skulle vilja läsa sin favorittidning. Rabble utsåg sedan fem vinnare med de bästa motiveringarna som får ett varsitt presentkort värde 299 kr hos Tidningskungen. Nedan kan du läsa vinnarnas motiveringar som gjorde att de kunde kamma hem vinsten!

“Jag skulle vilja läsa tidningen Bamse för min treårige son som bara älskar att höra om Bamse och hans vänners äventyr innan han somnar på kvällen.” - Erik

“En Veckorevyn på en plats där solen alltid skiner, där bortglömda är vardagens stress och rutiner. Med en drink i hand och fötterna nedgrävda i sand kan tidningens fulla potential åtnjutas. Denna uppmålade bild kanske är en utopi, men presentkortet från Tidningskungen kanske mitt kan bli.” - Madelene

“Jag skulle vilja lösa korsordstidningar på min inglasade balkong, med en öl i ena handen och en katt i knät.” - Kenneth

“Min favorit bland tidningar är utan tvekan Nemi av Lisa Myhre. Helst läser jag nån stripp varje morgon i sängen innan uppstigning för att få en awesome start på dagen!” - Malin

"En prenumeration på Café, vilken fullständigt briljant idé. Sprängfylld med mode och stil, så att jag kan uppdatera min profil. Läses bäst i solen på takterassen, samtidigt som jag avnjuter favoritglassen." - Johan

Nu är det tävlingsdags! Idag, måndag 17 april, har Tidningskungen.se en tävling tillsammans med Rabble där du har chans att vinna ett presentkort hos oss värde 299 kr! Totalt fem vinnare kommer utses där alla vinner varsitt presentkort. Tävlingen pågår bara idag, så skynda att delta!

För att delta i tävlingen behöver du bara följa tre enkla steg:
1. Skriv en kort motivering till hur och vart du skulle vilja läsa din favorittidning
2. Skicka din motivering till tavling@rabble.se
3. Hålla tummarna att du blir en av de fem vinnarna!

Med presentkortet kan du välja mellan fyra olika paket hos Tidningskungen.se. Välj mellan en prenumeration på en tidning, tre stycken pocketböcker, sju filmer från SF Anytime eller två ljudböcker.

Rabble.se är Nordens största samlingsplats för rabattkoder, kampanjer och andra erbjudanden hos butiker på nätet. De samlar alla rabattkoder och kampanjer hos dina favoritbutiker på sin webbsida och i sin app. Hos Rabble finns erbjudanden från hundratals olika butiker, allt från skönhet, kläder och leksaker till teknik och resor. Deras mål är att erbjuda ett enkelt och smidigt sätt för alla att handla billigare online! Rabble finns, förutom i Sverige, nu även i Norge, Danmark och Polen. Tillsammans med Tidningskungen.se har Rabble idag alltså en tävling där fem personer har chans att vinna ett presentkort värde 299 kr! Rabble kommer att utse fem vinnare och kontaktar vinnarna på mail senast 21 april 2017.

Skulle du vilja prenumerera på din favorittidning eller kanske ge bort en prenumeration i present? Delta i Tidningskungen.se och Rabbles tävling och ha chansen att vinna ett presentkort värde 299 kr!

De flesta av oss nuförtiden nöjer oss med att umgås med nära och kära, äta härlig påskmat, gömma färgglada påskägg och ge bort fina påskpresenter utan att kanske egentligen veta var firandet kommer ifrån.

Så varför firar vi påsk egentligen?
Som så många av våra andra högtider så härstammar påsken från kristendomen och påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av Jesu Kristi lidande, död och uppståndelse. Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till den judiska påsken, vilken firas till minne av Bibelns berättelser om judarnas uttåg ur Egypten efter år av slaveri. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn pesach, vilket betyder "passera" eller "gå förbi" och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden.

Gemensamma regler inom kristendomen för att bestämma vilken kalenderdag påskdagen infaller på anses av tradition ha uppstått vid det första konciliet i Nicaea år 325. Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. I Sverige har samma regler använts för att bestämma när påsken infaller sedan 1844.

På senare tid har påskhögtiden för gemene man förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där gammal folktro, fornnordiska traditioner och kristna traditioner blandas.

Påskkärringar
Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. I vissa delar av Sverige går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskkort eller påskbrev som de själva ritat. Som tack bjuds de vanligen på påskgodis, småpengar eller någon annan liten påskpresent.

I andra delar av Sverige, som t ex Dalsland, kastar man påskbrev. Dvs påskkärringarna smyger fram till vänner, grannar och släktingars hus och öppnar dörren skriker Glad Påsk och kastar in ett påskbrev som innehåller godis och kanske en påskkaka, Sedan gäller det att snabbt springa iväg så man inte blir fångad. Den som är hemma ska jaga påskkärringen. I Västsverige är påskafton den vanligaste dagen att kasta påskbrev eller gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag.

Påskgodis
Påsken är kanske mer än någon annan högtid förknippad just med godis. Det säljs mycket godis i Sverige kring påsk, en del av det hamnar i påskägg av papp eller plast och en del lämnas till påskkärringarna.

Att godis är gott tycker ju alla men varför inte ge bort en mer spännande påskpresent i påskägget i år!
På Tidningskungen har vi massor av fina påskpresenter att fynda bland och ett tips från oss är att skriva ut ett gratulationskort från sajten att gömma i påskägget.

Glad påsk önskar vi på Tidningskungen!

Alla hjärtans dag (eller Valentine’s Day på engelska); den mest älskade dagen av nyförälskade och den mest hatade av singlarna. Oavsett vilken kategori du tillhör tänkte vi att det kan vara kul att veta varför vi egentligen firar kärlekens dag.

Alla hjärtans dag firas den 14 februari varje år och är en hyllning till kärlek och romantik. Det florerar en del olika versioner på internet om hur det egentligen började men det sägs att allt startade med St. Valentine. St. Valentine var en kristen romare som dog martyrdöden den 14 februari år 269 e.Kr och efterlämnade ett avskedsbrev till sin älskade signerat "Din Valentin". Det skulle i så fall vara det första valentinbrevet och sedan den tiden har 14 februari varit vigt åt kärleken. Romantiskt, eller hur?

Från början firades dagen i engelskspråkiga länder, men som med liknade firanden har den även fått stort genomslag här i Sverige. Det vanligaste är att man ger sin älskade blommor eller choklad tillsammans med ett romantiskt, handskrivet kort.

Vi uppmanar dig att fira dagen genom att sprida kärlek och vänskap till ALLA. Om det är till din partner, livslånga vän eller till en familjemedlem, gör något fint för dem idag. Kärlek kan man aldrig få för mycket av <3

PS; Behöver du tips om vad du spontant kan ge bort på själva dagen? Varför inte ge bort en tidningsprenumeration? Presenten som kvarstår när rosorna vissnat. Ta en titt på vårt stora utbud här.

Nu är det dags att packa in julgranspynten och låsa in tomten till nästa jul. Tack och bock för denna gång!

Så vad har Knut med dagen att göra egentligen?
Tjugondedag jul eller tjugondag Knut är i Sverige, Finland samt (delar av) Norge en dag som infaller den 13 januari, tjugo dagar efter jul, och firas som slutet på julhögtiden. Dagen fick Knuts namn till minne av helgonförklarade Knut Lavard (kanske också påverkat av en minnesdag för Knut den helige), och kallas också Knutdagen (eller Knutsdagen). Knut har därför namnsdag denna dag.

Talesätt kopplade till tjugondag Knut finns i lite olika varianter: "tjugondag Knut körs julen ut", "tjugondag Knut kastas granen ut" är två moderna exempel, och "Knut driver julen ut" ett äldre.

Knut Lavard hette en dansk prins som den 7 januari 1131 blev mördad, sannolikt av sin kusin och rival Magnus Nilsson (som var vald till svensk kung i Västergötland). Knut blev senare helgonförklarad, och i spåren av detta dök de så kallade Knutsgillena upp. Som brukligt var fick Knut också som katolskt helgon en egen dag; hans dödsdag, som råkade vara dagen efter trettondedagen, blev till Knuts dag i almanackan. Vid denna tid avslutades julen på trettondedag jul, vilket den fortfarande gör i andra länder, och Knutsdagen var alltså länge första vardagen efter jul. Som kungligt helgon tillhörde Knut under medeltiden tillsammans med Sankt Olof i Norge och Sankt Erik i Sverige de populäraste helgonen i Norden.

Knutsdagen inföll den 7 januari i svenska almanackor ända fram till 1600-talet, då Knut tillsammans med julens avslutande flyttades fram en knapp vecka till sin nuvarande plats på den 13 januari, (tjugo dagar efter jul, räknat från juldagen). Det gamla talesättet "Knut driver julen ut" följde också med.

Hos oss hittar du alltid massa härligt allmänbildade tidningar att fylla på kunskaperna med.

Källa: Wikipedia
Bild: artdepartmentgallery.com

Får du som vi en sån där mysfeeling när du får en efterlängtad julklapp? Självklart får du det – men har du någonsin tänkt på hur det kommer sig att vi ger varandra gåvor på julen? Nedan följer en liten historielektion som förhoppningsvis reder ut begreppet ”Julklapp”.

På 1700-talet började bättre bemedlat folk att ge varandra presenter i juletid. Man hade länge gett varandra nyårsgåvor, kanske redan så tidigt som på medeltiden, men nu blev det istället populärt att ge varandra julgåvor.

Seden att ge bort julklappar började som ett skämt, som innebar att ungdomarna bankade, eller klappade, hårt på dörren för att sedan kasta in en skämtgåva (därav ordet julklapp). Skämtgåvan kunde till exempel vara ett vedträ med en elak hälsning på en lapp, och det är dessa hälsningslappar som är föregångaren till dagens julklappsrim. Med tiden började man ge varandra riktiga presenter till jul, och ofta delades dessa ut av en julbock.

Julbocken ersattes av jultomten i slutet av 1800-talet, antagligen på grund av att det var trevligare med en snäll, givmild och helgonförklarad man, än en läskig julbock.

Julklapparna var ofta hemmagjorda, och det var först på 1940-talet som vanligt folk fick råd att köpa presenter i affären. Det var också nu som barnen började skriva önskelistor över leksaker de önskade sig till jul, och hade de varit riktigt snälla under året som gått kanske de fick vad de önskade sig. Givmildheten har länge varit stor under julen, och högtiden blev snabbt den mest omtyckta, av både vuxna och barn.

Det är många som tycker om att slå in julklapparna extra fint. Det finns hel uppsjö av olika presentpapper, snören, etiketter och band som ger julklapparna en vacker inslagning. Julklapparna delas ut på julafton i Sverige. I många familjer har man som tradition att dela julklappar efter Kalle Anka på tv:n, och i många barnfamiljer är det jultomten som kommer med klapparna i en säck på ryggen.

Förhoppningsvis kan du nu briljera på julafton inför släktingarna med julklappens historia, och vill du veta mer om historia i allmänhet hittar du en uppsjö av faktaspäckade tidningar hos oss!

Efter alla julklappar och julmat är det dags att ta farväl av 2016 och säga hej och välkommen till 2017!

Vi på Tidningskungen tycker att alla ska fira in det nya året med pompa och ståt, så vi bjuder här på ett härligt alternativt nyårsrecept på den klassiska hummern men med en japansk twist.

Den här lyxiga skaldjurssalladen med sesamkrutonger och wasabimajonäs som är en perfekt start på nyårsfesten. Avokadon och silverlöken samt den Japaninspirerade wasabimajonäsen med hummer och räkor ger en svårglömd smakupplevelse.

Skaldjursallad med sesamkrutonger och wasabimajonnäs | Portioner: 4

Marinad
1 msk riven ingefära
1/2 msk limesaft
1 msk japansk soja
1 tsk flytande honung
2 msk olja

Hummer
2 kokta humrar (eller 60 oskalade räkor)
Majonnäs
1 dl majonnäs
1 msk wasabipasta
salt

Krutonger
2 skivor surdegsbröd
2 msk olja
2 msk svarta sesamfrön

Sallad
1/2 gurka
1/2 silverlök
2 avokado
65 g mâchesallad

Så här gör du
1. Marinad: Skala och riv ingefäran. Blanda med limesaft, soja, honung och olja
2. Hummer: Skala humrarna eller räkorna (dela humrarna i bitar) och lägg i marinaden.
3. Majonnäs: Blanda majonnäsen med wasabi och smaksätt med salt.
4. Krutonger: Bryt eller skär brödet i bitar, stek det krispigt i oljan. Krydda med sesamfrö och salt.
5. Sallad: Skala och dela gurkan på längden. Skrapa ur kärnhuset med en sked och skär sedan gurkan i bitar. Skala och skiva löken tunt. Dela, kärna ur och gröp ur avokadon, skär den i klyftor.
6. Lägg salladen på tallrikar och strö över grönsakerna. Lägg på skaldjuren och ringla över marinaden. Strö på krutongerna och servera med majonnäsen.

Fler inspirerande recept på nyårsmat kan du läsa om i våra tidningar med mat och ädla drycker som tema.

Receptet är hämtat från ica.se